♥

Det finns en eller två speciella dagar i månaden då jag har som mest inspiration. Jag bara älskar att vara ute i friska luften. Jag kommer på vilka vänner jag inte besökt på länge. Mitt hem är skinande rent. Tvätten är tvättad och ligger på parad i skåp, lådor och klädkammare. 

 

Jag tittar på digipassen, tar den med till datorn. Sen är det ugnens tur att få sig en duvning.

 

Hm jag kanske skulle dela upp det lite, betala hyran och elen först. Någon dag efter ta det andra.

 

Då har jag kanske oxå hunnit med att tvätta bilen och putsa fönter oxå. 

 

Likadant varje månad, varför inte bara göra det. Se sanningen i vitögat, eller bankkontot rättare sagt.

 

 

 

 

 

 

OMG idag har här varit rena cirkusen.

 

Oss emellan så skäms jag över Conny, vilken liten olycka.

 

Detta skulle bli hans stora dag då han skulle visas in i vuxenhundvärlden.

 

Betty kom med sin Matte i morse, strax därefter kom Ozzys Matte utan Ozzy.

 

Bettys Matte och min Matte har pratat länge om att para Betty med Conny. Ha ha ha om dom hade frågat mig hade jag kunnat berätta att detta skulle bli rena skämtet.

 

Conny blev så ivrig så han yrade runt som vanligt. Juckade på Betty visserligen men på helt fel ställen.

 

I öronen, på benet, mot båda sidorna. Ja suck jag skämdes, så Jag Majken la mig på sängen i sovrummet och vilade istället. Det man inte ser finns inte. 

 

Och som han skvätte, överallt på golvet.

 

Våra Mattar gav upp och Ozzys Matte hämtade Ozzy.

 

Två stackars hannar som aldrig gjort detta var verkligen osäkra och spattiga.

 

Betty var tålmodsam och ställde upp sig gång på gång. Jag hade gett upp för längesen.

 

Vi var på rastgården en stund, inget hände. Vi tog en promenad etc etc.

 

Flera timmar senare fick Ozzy lite teknik i alla fall. Men blev rädd då Betty pep lite. Helt plötsligt fick han till det, rena slumpen om du frågar mig. Ja jag säger då det, min Matte är inte riktigt klok men rolig. 

 

 

Om några minuter fyller min lilla Prinsessa tre år.

 

Hon förändrade mitt en smula torftiga liv då hon flyttade in hos mig.

 

Om sanningen ska fram vet jag inte vem som valde vem. Jag tror att  att det var hon som valde mig.

 

Dom första dygnen hade jag nästan panik, det gick upp för mig att denna lilla väna varelse skulle gå ut och kissa stup i kvarten till exempel.

 

Läs väna med en nypa salt :)

 

Nåväl, ett liv med henne har gett så mycket.

 

Närhet, kärlek, vänner, sällskap. Ja jag kunde skriva lovord hela natten.

 

Grattis min lilla älskling.

 

 

 

 

Stoppa pressarna, hissa flaggorna för i morgon fyller JAG MAJKEN tre år.

 

Matte ska vara överlycklig över att hon fått ha mig intill sig i hela tre år. Jag tror att hon är det oxå, det märks.

 

Ikväll blev det lek här hemma.   Bollkastning och ta upp bollen som jag jag släppt ner på golvet,

 

Och oss emellan har jag börjat få fason på han som flyttat in hos oss ett tag.

 

Med hjälp av lite tjat och gnat lyfter han på soffan till mig. För ibland kommer jag på att någon viktig sak ligger därunder.

 

Ha Ha Ha ikväll trollade han för Conny och JAG MAJKEN med en liten boll.

 

Conny fattade som vanligt noll. JAG MAJKEN låtsades att jag blev lurad. Tanken är att fjäska lite så kan man nog få lite fördelar framöver.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag hamnar i en kris av något slag.

 

En nära anhörig dör. eller någon som betyder något för mig.

 

När det har skitit sig på riktigt.

 

Då vill jag att du kommer hem till mig. Ring mig, skicka sms hör av dig.

 

Skriv inte på facebook ett rosa hjärta och kommentaren "finns"

 

Ring mig var inte rädd för att störa för det gör du inte.

 

Tänk inte att det finns andra som finns, det är inte säkert.

 

Om jag inte öppnar då du ringer på, ring igen tills jag inte orkar med oljudet.

 

Om jag skäller ut dig för att du lägger dig i, det du inte har att göra med.  lägg dig i mer.

 

Tro inte på mig då jag bedyrar att allting ordnar sig, för så är det troligtvis inte. 

 

Förvänta dig inte att jag kommer hem till dig eller ringer om jag behöver prata för att det orkar jag troligtvis inte.

 

Ring mig för guds skull. Sätt in foten om jag försöker slå igen dörren.

 

 

Det är ju meningen att Conny ska bli Pappa. Där har funnits många funderingar över detta. Är det bra för han?

 

Vad händer, blir han annorlunda? Osv osv.

 

När jag har viktiga funderingar då det gäller mina hundar har jag en speciell person jag brukar rådfråga.

 

Där var inga frågeställningar. Han ska ju bara spilla lite.......

 

Såklart är det sant, det är ju honan som ska bära tungt i x antal dagar. Ta det största ansvaret. Få hängtuttar.

 

Lite sömn första tiden. Kanske har spruckit som ger men för livet.

 

Oro om inte amningen fungerar, känna sig som en dålig mor.

 

Conny kan ju glatt hoppa vidare som om inget har hänt.

 

Tyvärr har han ju bara spillt lite.  Han missar känslan av att bära dom små liven i magen. Glädjen att amma, samt att leva i symbios med bebisarna.

 

 

 

 

Det går bra för mig just nu. Har inget speciellt att oroa mig för, ändå hjärtat i halsgropen. 

Därmed beredd ifall någon skit skulle uppstå.

 

Nu gäller det bara att försöka intala sig själv att livet inte behöver vara kaos alltid.

 

Inga åskväder i sikte. Det drar sig ju till vår, sommar och värme.

 

Skulle bli jäkligt svettigt och varmt att sitta med sydväst på huvet, regnkläder på kroppen, och gummistövlar på 

 

fötterna om inget händer.

 

Jag säger igen som jag sagt förut, jag mår fan bättre då jag inte mår bra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men  å Majken lilla. Jag känner mig dum och obetänkt. Jag ska inte säga att det är klart att jag älskar dig.. 

 

Jag måste visa det mer än jag kanske gör. 

 

Du har gett mig det underbara liv jag har nu. Nya vänner och en helt annan aktivitet än jag hade innan du kom in i mitt liv.

 

Jag kanske gullar mer med Conny och kanske det kan tyckas att jag älskar han mer. Så är det absolut inte.

 

Du är så självklar, Fungerar alltid, har aldrig varit sjuk, knappt varit dålig i magen ens.

 

Ni är så olika och har så olika behov Conny och du.

 

Du behöver aktiveras, tänka och visa hur slipad du är.

 

Conny är lycklig bara man pussar på honom och leker med han då och då.

 

Jag ska bättra mig och visa dig varje dag, varje minut att du är en älskad hund precis som Conny.

 

 

 

 

 

 

Vänner bara finns där, så självklara. I gott och ont, vet det mesta om dig och ändå stannar kvar.

 

Snyltare vet bara en del om dig, ser bara det positiva och tar för sig.

 

 

 

 

 

Jag måste bara berätta innan rumpan spricker. 

 

Nu händer det grejer här hemma.

 

Sen Conny flyttade in har här varit gull, gull, och åter gull.

 

Ja jag ska ju inte sticka under stol med att jag oxå fått min beskärda del. Men dock har lille Conny gullats med lite i överkant.

 

Igår kissade han på golvet, vilket är en dödssynd i mina ögon.

 

Jag såg och hörde hur Matte ljög och skyllde på att det måste vara något annat än kiss.

 

Men lyssna nu, ikväll låg den lilla lismaren och bet på ett ben. Matte testade och försökte ta benet ifrån 

 

han och den lille sktiten morrade och högg.

 

Matte såg helt chockad och ledsen ut. Vilket jag inte gillar. 

 

Tyvärr i detta läget kommer mina mörka sidor fram så jag ler i mjugg. Kan det vara skadeglädje jag känner så är det helt ok för mig.

Det där med finkläder har alltid varit en gåta för mig.

 

Då man ska på fest, dating, resa eller dyligt spektakel ska finkläderna på.

 

Rent logiskt borde man då ha det man trivs bäst i, och känner igen sig i.

 

Nej då kommer  den eviga frågan, vad ska jag ta på mig? jag hade ju det förra gången osv osv.

 

Då ska finkläderna fram, spelar ingen roll om tröjan kliar eller om man måste hålla in magen så man blir rent grön i ansiktet.

 

Huvudsaken man har gjort sig black på att inhandla ngt nytt så man inte behöver skämmas.

 

När det gäller skor är det än värre. Fotriktiga skor är sällan snygga men man kan då gå avslappnat i alla fall.

 

Nu är det bäst att göra sig till och ta på kliande tröja, byxor eller kjol som man bara längtar efter att ta av sig och bli av med högklackade skor som är närmast livsfarliga.

 

M an har varit på fest och varit sig själv och haft kul.

 

 

Mobing är ett elände som kryper in i skolor, arbetsplatser, familjer osv osv.

 

Finns överallt, kryper fram i olika skepnader, det behövs inte många ord från en person med dålig självkänsla själv.

 

Typ KrösaMajor, "Har du hört, har du hört" eller "Har du märkt" eller "har du sett" 

 

Innan jag fyllde femtio var jag själv en KrösaMaja, En liten elak jävel, som inte gillade andra kvinnors välgångar. Eller andra kvinnor som var snyggare än mig. Eller på ngt sätt stack ut som duktigare än mig. Kvinnor som vågade vara annorlunda var även dom icke godkända i mina ögon.

 

Nu efter jag blev vuxen (läs fyllde femti) surar jag på alla vänskaper jag missat, dom jag var direkt elak emot.

 

Jag hoppas innerligen att jag blivit en bättre människa och försöker dra nytta av alla olikheter, alla personligheter jag stöter på och lär mig något istället. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fick precis meddelande på facebook av en av mina äldsta vänner att hans hustru gått bort.

 

Hjärtstopp mitt i livet.

 

Nu skriver jag inte detta för att jag vill ha några stackars eller tycka synd om.

 

Bara en stilla undran, vad tusan ska detta vara bra för, vilket syfte.

 

En mormor som alltid fanns till, en mamma till hundra procent.  En maka som var en smula besvärande ibland men ändå älskad.

 

SUCK

 

 

 

 

Enligt många är ordningen återställd nu då Conny är hemma.

 

Jag säger bara att det är tur att Matte har mig att vara stolt över.

 

Om man leker med en boll är det just den bollen man leker med inget annat. 

 

Då man kommer in från en kissrunda sitter man fint tills man är avkopplad och avtorkad vid behov.

 

Man drar inte med sig en annan hona som man t o m lämnar mat till.

 

Nu är det nog snart över för denna gången, min lilla Fifi är fortfarande svullen och dan men jag känner mer ro i sinnet i alla fall.

 

Bah, det skulle inte förvåna mig om jag blir skendräktig uppå allt ihop oxå

I förmiddags hade jag tid hos läkare klockan tio.

 

Dom som känner mig vet att det är inget jag ser fram emot eller gör om det inte är alldeles nödvändigt.

 

Nu kändes det då nödvändigt. Jag ville besikta min lilla Fifi.

 

Väntetiden var inte så lång och det kändes ju bra så långt

 

Farbror doktorn bad mig slå mig ner på en stol i hans kontor och frågade vilket som var mitt problem.

 

Jag satte gladeligen igång att berätta, men mitt i en mening såg jag att han satt och läste på skärmen och skrev samtidigt :(

 

Eftersom att vi alla vet att män inte har särskilt bra simultanförmåga så tystnade jag i mitt berättande och frågade om han lyssnade överhuvudtaget. Jag fick inget svar riktigt så jag beslöt mig för att vänta tills han läst och skrivit färdigt.

 

Nåväl tids nog var vi överens om att det nog behövs en liten korrigering. 

 

Under undersökningen gav han mig en spegel så jag kunde titta själv. Hu jag rös och lämnade tillbaka spegeln vänligt men bestämt.

 

Han nöjde sig och skötte tittningen alldeles själv.

 

Själva besiktningen gick väl sisådär,  en och annan tvåa blev det,  så remiss sändes till OP.i Helsingborg-

 

Inget allvarligt bara lite korrigeringar så livet blir lite bekvämare.

 

 

 

 

OMG min biologiska klocka tickar snabbt, så nu är det All in.

 

Ligga? Någon?

 

 

 

 

.

 

 

.