♥

Vem tror att  du frivilligt säger, söv mig jag kanske inte vet vem jag är då jag vaknar ? Om jag ens vaknar ?

Vem förväntar sig att du lägger ditt liv och din person i händerna på några du inte känner ?

Mina hundar är hur goa som helst och verkar må bra.

Jag ser framåt med tillförsikt och gläds åt  varje dag.

Firman verkar funka och Erik har fått en anställning och det ska man vara tacksam för i dessa tider.

Jag har lärt mig att släppa taget behöver inte vara ett fall i tomma intet utan kan vara bara lättande.

Jag har sagt det förut och säger det igen JAG MÅR FAN BÄTTRE DÅ JAG MÅR DÅLIGT ÄN DÅ JAG MÅR BRA.

Det kan inte vara bara positivt hela tiden det ligger nog en liten eller stor bomb nånstans och tickar. Ja ja vi får se 

Idag ringde jag han och avslutade samtalet med "vi ses snart då" och får då till svar "nej det gör vi inte jag ska till Emma"

Och nyss läste jag att han varit på Ikea och handlat (utan min medverkan)

Vi chattade på FB och jag nämnde lite sidan om att det är värst vad han hållit på.

När jag sa att det känns som om du har vuxit ifrån mig fick jag till svar "Sorry"

Så nu sitter jag här ensam och dissad med enbart graviditetskilona kvar.

Älskade son Erik jag är så stolt över dig. Du är på väg att sakta men säkert utvecklas till en underbar människa.

Jag kan gå dit vilken tid på dagen som helst osminkad och rufsig i håret, ingen höjer på ögonbrynen.

Jag kan vara hur underlig som helst, det finns alltid någon som är underligare.

Jag har alltid en axel att gråta emot om jag behöver det.

Jag får hjälp med att tänka rätt om jag behöver det.

Jag är saknad om jag håller mig borta.

Visst där skvallras det helt ocensurerat "har du hört" "har du hört" men utan elakhet, ingen blir mobbad eller elakt behandlad.

Där är mest bara kärlek, goda råd och bry sig om.

Ensam däremot är darrande och skrämmande. Jag minns själv mina ensamhetsperioder som ett riktigt elände.

Ingen bekräftelse alls man får själv gilla läget, och ta ensamma beslut.

Själv är en helt annan sak, huvudet högt och mycket på gång.

Eller då vi var på väg till hundrastgården och mötte Anders som lider som fan av sin sjukdom? Eller en mycket trevlig stund på hundleket med underbara människor och hundar? Eller då jag gjort vad jag tänkt idag och lite till och ska nu sova gott?

Ola-Conny har flyttat in :( ja jag ljuger inte min Matte är smått galen helt plötsligt kom hon bärande på det lilla kräket. Jag får ju hålla med om att han är lite söt men ack så eländig.

Någon A-hund som jag är han då rakt inte. Han hann knappt flytta in förräns han sprang runt och försökte bajsa utan resultat. Efter en stund bar benen inte honom alls.

Ja ja nu är han frisk och det har gått upp för mig att han kommer att stanna här. Så nu är det väl bara till att gilla läget.

Jag hoppas nu bara att Matte inser att det är jag som är drottningen här hemma och att rangfördelningen förblir som den är nu.

Fast jag kan inte riktigt smälta att kräket inte verkar ha ngn egen vilja han struttar efter Matte var hon än går och lyder minsta vink.

Oss emellan är det såna som förstör för oss andra som har lite stolthet i kroppen.

Natti natti nu sova det lilla innan Ola-Conny vaknar och börjar fjanta sig igen 

I morse slog det mig att det behöver ju inte vara så. Det kan ju vara att man går framåt och släpar på ngt tungt och jobbigt. Släpper man då så faller man inte utan man går vidare efter planerad väg utan tunga grejer eller ryggsäckar med sig.

Med den tanken ska jag nu släppa dom tag som finns att släppa och trippa vidare framåt mot framtiden :)

Men det verkar konstigt nog som om det händer en massa trevliga saker i väntans tider. Som idag t ex då jag stod och väntade på bussen. Redan där var jag förvirrad inget stämde med busstider och sånt. Bredvid mig stod en kvinna som hade ta migfan koll på det mesta när det gäller den lokala kollektivtrafiken. Jag blev riktigt impad för att själv har jag sett det som om att om man ska kunna förstå hur det fungerar med busstider och tågtider ska man vara minst sagt analytiker hos FBI.

Hur som helst så kom vi på bussen och på stationen kände jag att jag ville prata mer så jag sa förstrött ngt om att det blir fint med sommarkortet så man kan åka hur man vill med samma kostnad.

Vi åkte vidare med tåget och fortsatte att prata och jag frågade var hon bor, och det var på viktoriagatan och jag såg snabbt för mig själv i vilket hus det kunde vara vilket visade sig vara helt fel vi kan nämligen vinka till varann från köksfönstren.

Krypavstånd villl säga, så himla kul en granne till att lära känna.