Då man är riktigt kissnödig är 200 meter väldigt långt
Denna dagen har väl varit lite sisådär. Förmiddagen blev en smula rörig men det löste sig ändå tror jag i alla fall.
Vid halv sju skulle jag göra ett ärende. Då jag körde iväg var Erik hemma. Det tog lite längre tid än jag trott från början. Väl hemma var det helt fullt överallt så jag parkerade cirka 200 meter bort.
Då jag låste bilen kände jag hur jäkla kissnödig jag var. Tänkte att jag får gå sakta och även använda tårna. Gå på
tå vill säga.
Kissnödig så det brände i magen och jag mådde nästan illa. På väg uppför trapporna tänkte jag att nuuuuuu snart.
Jag kände på dörren....... låst. Erik var ute med hundarna, tack för det förresten.
Hjälp inga nycklar i handväskan, dom var ju kvar i bilen i jackan jag lagt i baksätet.
Jag satt i trappan en stund och tänkte att detta är inte bra. Undrar om Jesus Golgatagång på skärtorsdagen 
var värre än min vandring tillbaka för att hämta mina nycklar. För att inte prata om då jag var på väg tillbaka.
var värre än min vandring tillbaka för att hämta mina nycklar. För att inte prata om då jag var på väg tillbaka. Trackback
He he, det där med att vara kissenödig känner jag väl igen...
Har en spastisk blåsa, vilket gör att när jag blir nödig, så är det akut....
Vet inte hur många gånger jag har fått kissa bakom någon buske eller så...
Pinsamt?!
Nej, det hade varit värre att åka runt med blöta byxor som senare även hade börjat lukta kiss..
Men vad ska man göra när det riktigt krisar till sig? :P