♥

Min ständiga följeslagare i livet har nu gett upp och tickar och skrämmer någon annan, vilket jag inte hoppas.

 

Jag hör inte längre tickandet från den bomb som väntar runt nästa hörn. Det värsta som kan hända har troligtvis redan hänt, eller händer just nu. För första gången i mitt liv känner jag att jag kan hantera saker som jag själv vill. 

 

 

Visst, jag är tjock som en, ja jag vet inte vad men det stör mig inte ett enda dugg. Jag slipper i alla fall oroa mig över varenda hekto, och om det finns en våg där jag befinner mig. 

 

Idag har jag utmanat mig själv och varken bäddat sängen eller dammsugit mitt hem, inte ens dammat.

 

Jag vet vilka människor som kan hjälpa mig att tänka om så behövs.

 

Kort sagt jag mår verkligen hyvens. Just nu.