Majken är inte längre rädd för att klippa klorna :)
I förmiddags kände jag för att baka igen, det har varit lite stiltje ett tag sen innan jul.
Tanken var grova matbröd som gräddas i avlånga brödformar.
Dessa bröd har jag gjort i närmare förtio år.
Det finns inget speciellt recept, degen brukar bli efter vad jag har hemma.
Vetemjöl, lite sirap, en gnutta salt samt jäst finns alltid med i alla fall.
Hur som helst så satte jag igång att blanda i hushållsassistenten, 7 dl vatten, lite havregryn och sen resten.
Då degen var färdigknådad och låg fint i bunken fick jag se torrjästen som låg kvar på bänken.
Shit har glömt igen.
Ja ngt måste göras så jag tog en slunt vatten och hällde i. Jästen blandade jag i lite mjöl och hällde ner alltihop.
Degen fick gå ett ganska långt tag sen jäste den jättefint.
Perfekt att baka ut och lägga i tre formar istället för två som jag brukar.
Sen jäsa en gång till och grädda i cirka 200 grader tills det är klart.
Men oj det var ju inte det jag skulle berätta om det var ju min och Majkens underbara stund i Hundshopen idag.
Vi har haft stora problem med kloklippning ända sen hon var baby, ett rent elände varje gång.
Den enda som klarat att klippa hennes klor har varit min ytterst goda vän Anneli.
På sista tiden har jag märkt att deras relation har blivit lite rumphuggen pga detta.
Så jag tog mod till mig innan jul och tänkte gå till Hundshopen för att få hjälp.
I samma veva hade jag riktigt ont i ett knä, min oxå goda vän Camilla erbjöd sig att gå med henne.
Då dom kom hem berättade hon att det gått jättebra.
Så idag gick jag med Conny och Majken till nämnda ställe. Majken låg så avslappnat och fint i knäet på hon som klippte och jag blev överlycklig. 
♥ Mor Eivor
Mam kan alltså lära gamla hundar att sitta.
Trackback
Hoffa brukar få klorna klippta på spiggens.Han är inte glad för det,men det måste ju göras å snart e de dags igen.Ha det bra Stina din Blogg är alltid kulatt läsa.:)