Har det hänt något särskilt ? nej inget vad jag vet

Mamma och jag brukar prata vid sex-sjutiden på kvällarna ibland och summera dagen. Vilket vi även gjorde idag.
Jag berättade att Jimmy kom på frukost i morse, vi skulle äta mitt hembakade bröd. Efter en stund dök Lee och hennes hundar upp. Lee misstänkte att lilla Kram har fått urinvägsinfektion, vi gissade lite hit och dit om detta.
Sen höll Jimmy och jag på med tvätten en stund och gick ut med hundarna. Vid ett kom Erik och jag bjöd pojkarna på lunch. En massa disk blev det och lite mer tvättfixning. Jimmy gick vid fyra och Erik och jag pratade en stund. Jag skjutsade Harvi och han till Frede som skulle bjuda på middag.
Vid sju gick Marie-louise och jag  till hundrastgården med Bobban och Majken.
Nåväl jag sa till mamma att detta har varit en riktigt bra dag.
Mamma: jaså har det hänt något?
Jag: nej inget vad jag vet



Det ska vara 2 tsk socker i makaronstuvningen inte ett uns

Jag har vissa minnen sen min barndom när det gäller mat. Det ena är farmors dillkött den var gudagod, serverades i emaljerade grytor med inlagd gurka därtill.
Det andra minnet kom i sen tonårstid hos min svägerska som bodde i samma trappa. Det var makaronstuvning med korv eller köttbullar, tillbehör var ointressant.
Eftersom mat har varit en finne i rumpan under lång tid.( jag har lidit av ätstörningar i en massa år) och bara tanken att sockra makaronerna har gett mig kvävlingar. Har jag inte ens frågat Rosita hur mycket socker hon la i.
Nu vet jag två teskedar ska det vara till cirka tre portioner.



Två till att bo hos :)

Min plan är att då jag går i pension och blir fattiglapp på riktigt. Ska jag Flytta mellan mina pojkar, två veckor åt gången eller ngt sånt.
Nu är dom ju gossar och tycker säkert att det blir jobbigt att ha mamma boende hos sig, men samtidigt ordnar ju mamma allt......
kan bli lite mycket att göra men lugn och ro, var sak på sin plats.
Nu till det bekväma men en smula jobbigare. Jag har två vänninnor som jag inte riktigt placerat var dom hör hemma. Idag kom jag på att dom är extradöttrar, jag analyserar deras pojkvänner och oroar mig om det behövs.
Jag kommer ju inte att behöva vare sig tvätta eller städa, det har dom redan gjort.
Det finns ju redan en mamma i det hemmet. ,



Uppdatering nödvändig

Efter lyckad husförsäljning och lägenhetsrenovering (även den lyckad) har jag lixom inte lyckats få fram något vettigt. Har nog gått på tomgång ett tag. Nåväl julen har varit fin och kärleksfull utan julklappar, precis som jag vill ha det.
Barn barn Alexander valde att fira jul med sin farmor vilket gladde mig mycket. Vi åt middag med Erik och Emma sen åkte dom till Emmas hem och Alle och jag låg på varsin soffa och tittade på tv tills vi somnade.
Nu till stora nyheter och händelser, Erik har flyttat hemifrån på riktigt. Har hittat harmoni i sitt hem med hans älskade hund Harvi.
Denna känsla är dubbelbottnad, som vi filat på navelsträngen båda två och helt plötsligt så släpper det bara. Det hände under nyårshelgen.
Ingen förvarning det blev bara så bra.
Kan jämföras med då låset på cykeln blev nött på sådant vis att nyckeln vägrade kila in. Jag höll på med en kniptång jag lånat på cykelaffären i flera dagar som borde ha funkat men det blev bara lite bit för bit.
Då tålamodet tröt tog jag till stora saxen i köket istället så var saken klar. Det är ju ingen sax att prata om mer men det funkade :)
Läget nu är en slö sax som behöver slipas, och en mamma som behöver uppdateras till nya läget :)



Psst Majken här

Ja ja jag skäms lite har ju inte bloggat på länge, jag har haft fullt upp. Ny individ i flocken bland annat. Vid namn Harvi. Och dessutom sitter Matte oftast vid datorn och skvallrar i facebook tror jag det är.  Men nu sitter Matte med sin nya leksak iphone sägs det att den heter, hon spelar wordfeud. Ja vad ska man säga för det första är hon värdelös på att spela det säger åteminstingen Lee. Men hon roar sig i alla fall.
Det hände en sak på hundrastgården idag som måste berättas. Jag är så malllig så jag nästan storknar.
Att jag är väldigt speciell det har jag ju vetat länge, men såååå speciell hade jag bara en aning om. Nåväl Matte och jag sprang dit vid sjutiden. Ja jag sprang i alla fall Matte hon tar sig fram i sakta mak :( Där mötte vi Cesar och Kalle med hussar. Vi hundar lekte och grejade, ja dom andra i alla fall, jag satt mest och flörtade med Cesars husse  som alltid har godis i fickan.
Stoppa nu pressarna och lyssna på detta. Kalles husse sa att då man pratar med Majken får man ett annat röstläge, jag satt och darrade av förväntan på vad som skulle komma härnäst. Då säger min TOTALT OPOLERADE OCH SÅ IN I BÄNGEN IDIOTISKA MATTE, det beror väl på att hon är liten. Kära vänner jag nästan dog av vrede, detta var ett speciellt ögonblick jag skulle få höra hur underbar jag är. Kalles husse räddade situationen och sa det jag alltid vetat. Det beror på hennes yttersta trevliga beteende :) Jag är så salig så jag springer lite i luften efter det.
Då vi kom hem sprang jag fort fort uppför trapporna och ville berätta för Harvi. Nu hade han gått hem redan så det blev katten som fick lyssna istället. Men men jag suger på karamellen tills i morgon.