♥

I morse var här märkvärdigt, vi skulle ut i ottan och träffa Min Mamma Och Min Syster. För det första vad är mamma och syster??? för det andra borde matte ha lärt sig att jag Majken vill sova på mornarna. Eventuellt gå ut en snabbis och tömma blåsan sen sova till framemot tio eller elva.

Sen bar det av i flygande fläng till hundrastgården med Puss och Kram i släptåg, ja jag borde säga stackars Kram nu har hon fått på sig något som kallas tröja, ja suck.

Det gäller bara att hålla tassarna att inte Matte styr ut mig på det viset någon gång. Oss emellan skulle det inte förvåna mig.

På rastgården var då Swea och Doris som då skulle vara Mamma och Syster. vad jag kan påminna mig har jag nog träffat dom någon gång men att dom skulle vara märkvärdigare än dom andra kompisarna jag träffar varje dag är för mig en gåta.

Min Matte är underbar men ibland blandar hon ihop mig med människobarn :O ja ja jag förlåter hennes dumhet för att jag älskar henne av hela mitt hjärta.

Om sanningen ska fram är man aldrig ensam.

Idag var vi hemma hos Nisse, katten som bor i samma hus som Erik. Ett riktigt guldläge vi var på gården och Nisse sprang på altantaket. Jag sprang såklart in bland ris och bräder och spindelnät, bara det ett äventyr jag var skräckslagen darrade som ett asplöv men vill man bli vän så vill man.

Nu blev det ju så skam till sägendes att jag vågade mig inte ut ur trasslet stod och balanserade på en smal list och darrade. Matte kom såklart till hjälp och hämtade ut mig.

Då blev det bråk Erik och Matte tyckte inte att det var en bra ide alls. Helvete vilken utskällning jag fick, något som skulle kunna kallas för tjuvnyp också i nacken :(

För mig Majken är det ofattbart att inte denna katt vill språkas vid med mig. Inget stöd får jag heller från Matte konstigt nog, ingen förstår hur viktigt detta är för mig.

Dom dumma Puss och Kram bryr sig inte det visar ju hur lite social förmåga dom har. Jag säger som jag sagt innan att den dag jag tröttnar och Nisse kommer krypande och vill vara min vän får han skylla sig själv.

Hade ju planerat kloklippning på stackars Majken men varken Anneli eller Majken verkade tagga på det så jag lät det vara därvid.

Vi åkte till huset som ska säljas och visas av mäklaren i morgon. Jag kände mig som en stygg flicka som inte tagit saken på allvar riktigt. Men Anneli tog fart möblerade om och grejade, hon och Sara flyttade möbler så jag blev rent svettig.

Det ska vara luftigt sa Anneli jag höll med och tackade Gud att hon var på plats, jag hade flyttat runt lite saker svurit över alla grejer och tänkt att det ordnar sig.

Sara och jag fattade galoppen och fick mycket gjort. Anneli vår räddande ängel var tvungen att ängla på annan plats vid tolv och Emma C tog vid. Även övervåningen blev snygg mot alla odds.

Vid halv två var vi nöjda och satt i köket och jag berättade en adekdot om då jag frös ner en avlivad kisse, och skrämde livet ur Jimmy och en tjej han hade med sig mitt i natten. Mitt i en mening fick jag panik, Lee:s kuvert med hyreskontrakt var ur min kontroll.

Hjärtat klappade och håret permanentade sig själv tills jag letat igenom alla skåp, lådor och sopsäckar tills jag hittade det viktiga kuvertet. Tack Peter G för att du inte iddes köra iväg sopsäckarna.

Erik tog hand om trädgården så nu kan inget gå fel. 

Nu är mest allt upp och ner. Till och med lyckades lilla Kram få till ett skall häromdagen, om du frågar mig satte hon sig inte i respekt precis.

En hund vet inte vad som händer då rutinerna förändras, nu ska vi tydligen flytta till Erik ett tag igen, inte mig emot han är rolig.

Idag blev det ett högtidligt ögonblick på rastgården. Min idol Zpotti låg på marken och jag vågade mig fram till henne och satte mig fint, vi tittade tillsammans på saker och ting :)

Typiskt Matte att förstöra ett fint ögonblick, fram med kameran och fota oss....... ögonblicket försvann, jag älskar min Matte men hon är okänslig ibland

I fredags kom min goa granne Marie-Louise med energi och mer tålamod än jag, inte svårt om du frågar mig.

Vi fikade och planerade en stund sen gav vi oss på taveluppsättning. Höll upp tavlor på olika ställen gick bakåt och gned våra hakor och såg viktiga ut. Hummade och pekade lite till sist var vi nöjda som få och avslutade kvällen med varsitt glas vin.

Ja nu hade jag ju hämtat min iphone unde torsdagen och Lee kom med sin. Vi satt och såg dumma ut fattade inte ens hur vi skulle få in simkorten. Det blev till att googla och ta fram ett gem och till sist fick vi till det.

Sen kom nästa problem hur fasiken få man telefonen att fungera, manualen var konstig man skulle kunna tro att sånt kan man bara.

För att minska antalet grå hårstrån ringde jag support. Jaaha man skulle ladda ner ett program vid namn "itune" till datorn och sen var det bara att synkronisera :)

Tanken är att den nya älsklingen ska användas till alla telefonsamtal och sms, hoppas jag i framtiden vågar ta med den ut, just nu får den stanna hemma, är rädd att det händer den något.

Nu har jag ju inte råd att vara feg den ska ju användas för att hålla kostnaderna nere när det gäller telefontrafiken i mitt liv.

Får nog virka eller sticka eller sy ngt att ha den i.

På söndagen fotade jag delar av mitt hem la ut på fejjan och kunde titta med mor och få råd om hur jag ska gå vidare. En sak är säker det var inte bättre förr. Då skulle jag fotat lämnat in filmen på framkallning. Hämtat surat över priset på fotona. Lagt i ett kuvert, skickat till mor och sen skulle vi rådat och rönat. 

Revisorn vill ju ha ordning på allt för att kunna bokföra. Som väl var befann jag mig i tvättstugan då hon ringde igår så jag fick några dagars respit, puh.

Mitt på dagen var det tid att ta sig till jobbet, sånt var lätt förr, bara att ta på sig hyggliga kläder lite smink på ögat och en snygg frisyr. Men nu med Majken, Puss och Kram betydligt krångligare. (för den ovetande är det hundar)

Majken är ju vuxen och klarar sig bra, även Puss men men lilla Kram halkar efter alltid så liten som hon är.

Nåväl jag kopplade Majken och Puss kom på att jag måste besöka toa återigen så dom fick vänta vid dörren en stund. Kram hittade jag på en kudde i sovrummet. Den lilla skiten blev ursinnig då jag väckte henne. Halleda kräket väger bara 800 gram men tuff som en bandyboll.

Jaha nu gäller det att hålla koll på dom större flickorna med vänster hand, balansera en sur nyväckt Kram i högra handen, låsa dörren och kliva ut i porten, men dessvärre hade ngn grävt sönder gatan så jag insåg att jag kommer inte åt bilen från detta  hållet. Bara att försöka gå in igen och gå ut på baksidan och försöka knapppa in portkoden med en ilsken Kram i handen och flickornas koppel i vänstra handen.

Och då hände det jag helst hade velat slippa: en bil stannade och frågade om vägen till stationen PÅ ENGELSKA DESSUTOM. jag låtsades inte höra hade inte tid ens att vara Japan och beskriva vägen även om jag inte vet för att vara artig. Då kliver han ur bilen och erbjuder sin hjälp, ja det var artigt .... jag var inte på särskilt socialt humör så han fick en utskällning på ren norrländska. Tack och lov fattade han inget av vad jag sa men mitt kroppsspråk kunde inte missuppfattas så han gav sig av  i alla fall. Sen konststycket att hitta en parkering och lotsa tjejerna in till Erik.

Där träffade jag på han som lagar fasaden på huset, försökte prata med han men icke han förstod :( han bröt kraftigt på sitt språk och jag på mitt så jag gav upp och fick in tjejerna utan synliga skador i huset till Erik.

Vid stationen inte en enda parkeringsplats, jag körde runt i en kvart minst innan det bara hände en ruta ledig:)

Vem blir glad över att jag bär ett som det hette förut, snörliv. andningen är redan dålig bättre med en sådan blir det knappast.

Om jag nu till äventyrs skulle ge mig ilag med en karl och har visat ett blått ansikte pga syrebrist men dock en platt mage, måste ju sanningen fram ändå någon gång.

Där måste ju mitt förnuftiga jag tala, om en man hellre tilltalas av ett blått lidande ansikte än en mage som putar lite är det då värt att snöra ihop sig för att bli omtyckt.

Under natten sov Matte och Jag på en liten hörna i stora sängen resten var fullbelamrat med grejer. Måndag morgon blev ännu konstigare, Matte och jag gick iväg till huset på Stora Norregatan. Där dök det upp en kul pajas som kröp i alla vindar och vrår, till och med i källaren som jag inte ens visste fanns. Där var det inte roligt att gå, en massa bräder att balansera på. Där blev jag sur på Matte hon och den kul mannen skrattade då jag försökte balansera mig fram med min stolthet i behåll :(

Vi blev kvar i huset några dagar, inget fel med det men den där stroppiga katten retar gallfeber på mig. Jag vill ju bara språkas vid lite men det är stört omöjligt att få ngn sorts kontakt med honom.

Har nu försökt allt så snart får han skylla sig själv om jag ger upp.

Igår bar det iväg hemåt igen :) fortfarande rörigt med det blev lite bättre framåt kvällen. Men min matte förstår sig inte på hur viktiga rutiner är i en hunds liv. Nu skulle jag helt plötsligt sova i stora rummet i Eriks gamla säng???? Men en hund med stolthet som mig låter sig inte köras med så jag sov där jag brukar, visserligen lite knöligt med ändå ......

Denna dagen som andra har varit helt galen :) Efter att sovit några nätter hos Erik och Lee är jag åter hemma igen.

Katten verkar lycklig, hon måste ha varit frågande senaste dagarna.

Målaren har varit här sen i måndags, för övrigt en  trevlig grabb med humor det gillas verkligen. Han har även varit effektiv. Igår var här en annan med pensel oxå lika kul han.

Jag visste inte innan att alla målare heter så i efternamn, t ex janne Målare, Kalle Målare osv.

Praktiskt värre.

Idag slipades och lackades golvet och vips var det klart. Så superteamet Erik Lee och jag, samt the three Bitchies, Majken Puss och Kram äntrade hemmet med energi. Vi fixade och grejade så nu funkar internet igen, Tv:n står på plats och fungerar :) Jag var hellycklig när Lee påminde om att jag kanske skulle ha nånstans att sova oxå. Ha ha ha.

Livets nödvändigheter har blivit lite snedvridna.

Jaha då har man varit på sitt första bröllop, inte för att jag riktigt vet vad det var. men som jag fattade det så har det med parning att göra.

Vi åkte då iväg med bilen vid fyratiden Emma Matte och jag. Finklädda var vi alla tre. Jag själv med rött sidenband om halsen känns så skämmigt då det kommer på men jag höll god min.  Som vanligt var yra Matte osäker på var vi skulle så det blev en lååång promenad inte mig emot hi hi hi. Sen blev det lite tråkigare men samtidigt spännande vi var nere vid havet en massa folk stod och pratade och sen sjöng dom och sånt.

Själv var jag fullt upptagen med att ha koll på alla jaktbyten som flög förbi och ingen chans att ta en till middag.

Det verkade bara vara jag som det vattnades i munnen på. Ja människor eller vad dom kallar sig är lite konstiga ibland. förstår sig inte på vad som är viktigt i livet.

Jag tappade tålamodet ganska snabbt och stod och pep provade att sitta fint men ingen reagerade så det fick vara så.  Sen en biltur igen hem till en som hette Marie. vad jag förstod så är hon mamma till Emma som gifte sig.

Där började kvällen verka lovande. En massa mat sattes fram som vanligt så jag inte nådde men det ordnade sig ganska snabbt. Vid bordet satt en sån där liten människa som tappar hela tiden på golvet och bjuder gärna. Så där placerade jag mig och det var vinstgivande. Blev både mat och gofika.

Alla verkade glada och kramades och det prasslades med papper och vissa torkade tårarna stup i kvarten. Fråga inte mig varför det serverades ju gofika och sist på en riktigt stor tårtbit till lilla mig.

För en halvtimme sen bar det av hem som tur var för att min smått virriga matte hade glömt återigen att jag Majken kissar inte på toa jag måste ju ut. Som väl är så har man vant sig att hålla sig lite extra då det är något viktigt på gång men gud vad skönt det var då vi kom ut vet inte hur länge jag kissade.

och arkiveras till nån gång.

Har tillexempel en byrå vilka lådor jag inte öppnat dom senaste fem åren. Visserligen bra att ha grejer på men det kanske man skulle ha en hylla till istället.

En del glasskålar och annan grannlåt ovanpå skåpen i köket, kanske snyggt då det är nydiskat och ställt i ordning. men sen en orsak till dåligt samvete.

Ska jag ha gardiner som ibland hänger snyggt, fönstren är ju höga och snygga som dom är och släpper in ljus.

Ska mina ryamattor ligga på nyslipade golv eller inte?

Ska rottingkistan som är full med, gud vet vad, fortfarande vara full med gud vet vad eller användas till något som jag vet inte bara gud.

Hur mycket porslin behövs? och hur många gafflar och knivar? hur många andra köksgrejer ska skramla i lådorna?

Ja det tål att tänka på 

Väldigt viktigt om du frågar mig.

Hur som helst så hänger lilla kräket efter mig hela tiden, hur kul är det på en skala. jag kan stå ut med mycket men då kräket ville dela Mattes kvällssmörgås med mig som vanligtvis är våran rutin,  kunde jag inte hålla mig längre så jag morrade lite.